Jag ska försöka bli lite bättre på att uppdatera men just nu ibörjan är det mycket som är nytt och jag är inte riktigt bekväm med tidsskillnaden vilket innebär att det blir många tidiga kvällar och tidiga morgonar.

Jag har snart gjort min första vecka på jobbet och hittills har allt gått bra Karen (min värdmamma) säger att om jag klarar denna veckan så klarar jag resten, anledningen till att hon säger så är för att dom har haft lov denna veckan vilket innebär att jag har haft fyra barn att se hand om. Dom två äldsta gör jag inte mer än att kör till ders träningar och kompisar medans dom yngre är jag till parken med osv. Jag trivs jätte bra i familjen och föräldrarna är verkligen jätte bra. Dom vill att jag ska prata med dom om allt och är det någon disskusion som jag inte vill ha med barnen så tar dom den mer än gärna så det känns skönt.

Vädret här har varit ganska bra, igår gick jag utan jacka och det var riktigt skönt. Idag har det dock regnat hela dagen så vi har kollat på film och bara tagit det lugnt. Imorse var jag och karen på social security officet för att fixa mitt social security number. Jag behöver det för att kunna ta ett körkort (jag har ett internationellt körkort som egentligen gäller men eftersom att alla poliser här inte vet vad det är så vill Karen att jag tar ett körkort här, dock kör jag med mitt internationella tills jag kan ta det andra) Jag behöver det också för att få ett bankkort m.m. Två vckor skulle det ta så hoppas det kommer då. Hade dock blivit något fel med mitt visum så jag heter i amerikanska databas system Jessica Elisabeth och inte bara Jessica. Jag måste alltså skriva under alltig med Jessica Elisabet och inte bara Jessica i fortsättningen. Efter vi var klara med det så åkte vi och köpte donuts till frukost och jag måste tyvärr säga att dom är hur goda som helst här. Smakar inte alls som hemma i Sverige. 

Ikväll ska jag träffa en svensk tjej som heter Johanna hon ska visa mig gymmet och sen ska vi ta en fika. Känns skönt att prata lite svenska för annars kommer jag snart lömma bort det språket så mycket engelska som jag pratar. 

Hoppas jag kan uppdatera er mer imorgon vi ska äta middag på någon restaurang med barnens farmor och farfar och den sidan av släkten sen ska jag träffa några andra au pairer i området men får jag tid så kommer det ett inlägg som inte är fullt så långt som detta. 

Ta hadn om er i Sverige, jag saknar er 

Jag hade tänkt lägga ut ett roligt inlägg om våran underbara dag i NY, men jag har nyss nåtts av en otroligt tråkig nyhet hemifrån. Två underbara personer har gått bort. Alla mina tankar finns just nu hos dom och jag är i en sådan fruktansvärd chock. Jag kan inte se allt det roliga som jag varit med om idag utan ser bara svart. Imorgon flyger jag vidare till världfamiljen och så fort jag hämtat mig och är på plats ska jag bjuda på massor av bilder.

Tills dess ta hand om er och era kära. Detta fick mig att inse hur skört livet är och jag sänder alla mina tankar till deras familjer

Vi skriver våran egen historia

Dagen har varit perfekt, underbar och jag kalla den vad ni vill. Imorse så gick jag upp tidigt för att städa iordning på Ulrikas rum. Ulrika hade varit på storskifte (alla utskott m.m på teknologkåren sammlas under en helg för att byta ut de gamla medlemmarna mot dom nya och då träffas allihopa och festar under en kväll på en stor gård)

Efter att ha städa skulle jag börja plugga, men det gick sådär eftersom att jag samtidigt kollade på Pearl Harbor. Det slutade med att jag somnade över datorn och böckerna. Eftermiddagen och kvällen har tillbringats i underbart sällskap, vilket leder till att jag nu inte har pluggat någonting alls. Jag måste ta tag i det nu innan jag går och lägger mig, eftersom att det ska vara fixat tills imorgon.... Nu ska jag dock hämta tvätten. Mellan 22.00-00.00 ikväll var den enda tvätt tiden som fanns, men jag klagar inte..

”Missing someone gets easier everyday,
because even though you are one day further from the last time you saw them,
you are one day closer to the next time you will.”

”Though miles may lie between us, we’re never far apart,
for friendship doesn’t count the miles, it’s measured by the heart.”

Min förkyldning är värre än värst, det gick sådär med att sitta i en tyst läs sal när man bara kände att man störde alla när man snoraded. Jag stuntade i mirakelkuren men nu ska Ulrika tvinga i mig citron och ingefära eller vad det nu var, det ska tydligen hjälpa!!
 
Egentligen vill jag bara mysa ner med en varm kopp te, men vad fasen det kan jag göra när jag blir gammal, eller snarare imorgon. Nu börjar vi ladda upp, Ulrika ska vara zienare och jag funderar på om jag ska vara svartjobbare eller en gravid morsa som dricker sprit och har en cigg i handen hela kvällen... Eller så kanske jag bara går som jag är:)

Måste tipsa om ett helt underbart té som jag har hemma i Karlstad hos mamma och pappa, helt fantastiskt gott. Jag verkligen älskar det.


Hann även prata med Malin x2. Mina alldeles egna änglar. Jag älskar dom högt och dom är hur bra som. Jag kommer att sakna dom men dom har lovat att komma och hälsa på.

Fina Carlsson sa något viktigt idag, när jag beklagade mig för att det är kort tid kvar tills jag ska till USA (missuppfatta mig inte, jag längtar till USA, men livet flyter på så vansinnigt bra här också så känns jobbigt att lämna allt och alla). 
Det hon sa var iaf: "Jessica lev i nuet och ta dag för dag." Så ikväll mina vänner och alla som läser denna bloggen höjer jag glaset för en skål och säger som fina Carlsson Lev i nuet.

Take Care!!