snabb update
Kom till Las Vegas vid sju tiden igår kväll, då var det bara att byta om och bege oss till hotell Luxor och LAX där vi hade bord. Crazzy var bara förnamnet, vi ramlade in klockan halv sex imorse på hotellrummet och dagen har bara gått åt till att hämta sig. Nu är vi påväg ut igen. Vi ska inta the strip och sen får vi se vart det leder oss. Imorgon firar vi in det nya året med systrarna Kardashian. Livet är förbannat bra ibland alltså!
Stallet med cirkus McDougal
Dagen efter jul var det dags för lite motion, hela cirkus McDougal begav sig då ut till stallet för att rida på hästarna. Vi hade en jätte kul dag och barnen tyckte det var jätte kul att rida trotts att dom blev lite trötta på slutet. Meningen var att jag skulle rida en stund på B men jag orkade inte göra henne iordning så jag red runt lite på dom andra hästarna vi hade.. Dock sitter jag här tre dagar senare med jorden träningsvärk..
Lauren på Sunny
Graham red på vad dom kallade jordens största häst, jag red på honom lite i slutet och insåg att han inte var störr än dom hästar ajg var van vid. Jag har dock aldrig varit med om någon som prommenerade långsammare. Jag satt och "ponnysparkade" honom i sidorna hela tiden!
Malcolm var inte speciellt intresserad av att rida och prommenerade bara omkring och väntade på att få åka hem, men så frågade jag honom om han inte kunde rida för min skulle. Jag ville så gärna se honom rida innan jag åkte hem till Sverige igen och med dom orden vände jag mig om till domsmå barnen för att hjälpa dom sitta upp. Plötsligt hör jag Malcolms röst någonstans och där sitter han på den fina, vita ponnyn med ett leende som gick rakt in i hjärtat på mig. Fina, fina Malcolm!!
Detta ögonblick ska jag minnas för alltid.
Ikväll stod vi och pratade en stund innan alla skulle gå och lägga sig. Grahams bror har "flyttat ut" från huset så då passade hans syster med man på att "flytta in". Helt plötsligt säger Graham till Karen, you should thank your oldest daughter for a clean kitchen! Och jag skulle precis säga What?! I was driving Maigrie to Ashleys house and after that I was cleaning the kitchen. Innan jag hinner säga dom orden säger Karen jag vet jag tackade Jessica precis när jag steg innanför dörren och såg det rena köket. Till detta ska tilläggas att vi var 17 personer som åt lunch hemma hos oss, samt middags disk kvar sedan igår så det var minst sagt en röra.
Jag blev så rörd så jag var tvungen att gå där ifrån en stund. Det var samma sak på julafton pressenterna dom gav mig var undertecknade from: other mom and dad.
Sådana här stunder funderar jag på om jag är helt dum i huvudet som vill åka hem. Dom har på bästa sätt gjort mig till en del av deras familj. Jag kunde inte ha kommit till en bättre familj!
Imorgon åker jag till Las Vegas och eftersom att jag brukar få min lön på fredagar så frågade Karen om jag ville ha den tidigare och det tackade jag självklart ja till. Jag är skyldig henne 100 dollar för biljetten ner till Vegas fortfarande så meningen var bara att jag skulle få 100 dollar denna veckan. Då frågar hon mig: Jessica do you have enough money? Jag sa att det har jag (en vit lögn har ju aldrig skadat trodde jag) då säger hon bara. Jessica, kan jag få vara din mamma nu och ge dig 200 dollar denna veckan så att du har så att du klarar dig om något verkligen skulle hända. Du kan betala tillbaka det nästa vecka ist.
I samråd med Karen och Graham bokade jag min flygbiljett ner på torsdagen och egentligen jobbar jag både torsdag och fredag men snälla som dom är ger dom mig två dagar extra ledigt (jag har redan haft TRE veckors semester, du får egentligen bara ha två)
Hur som helst: Jag flyger från San francisco då det var 1400 kr skillnad mellan en flygbiljett ner till vegas från san francisco jämfört med en flygbiljett från Sacramento. Från Vegas är det dock billigare att flyga till Sacramento än det är att flyga från San francisco så jag flyger alltså från san francisco till Las Vegas och från Las vegas till Sacramento.
När Graham gjorde så för ett par år sedan så hade dom shuttle bussar som gick mellan flygplatserna, men det har dom tydligen inte längre fick vi reda på ikväll. Han har kollat olika allternativ och det som såg bäst ut var att jag skulle få ta bussen till ett ställe, sen byta ta bussen till en annan plats och efter det vänta i en och en halv timme innan jag kunde ta sista tåget till flygplatsen. Min vp tyckte inte detta var ett allternativ så imorgon kör han mig en och en halv timme enkel väg så jag kan hoppa på ett tåg som tar mig direkt till San francisco airport..
Att känna sig så älskad är det finaste någon, någonsin kunde ge mig!
kalkonmiddag på juldagenskväll
I den här takten har jag väll uppdaterat ikapp fram emot juni eller något i den stilen. Jag har verkligen inte tid! Det går i ett hela tiden, men nu har det varit någorlunda lugnt under eftermiddagen eftersom att barnens kusiner har åkt vidare ner genom Kalifornien för att fira nyår med lite vänner. Imorgon sätter dock jag mig på planet till Las vegas och kommer inte tillbaka förän efter nyår så då blir det tomt i bloggen för ett par dagar om jag nu inte bestämmer mig för att vara snäll och göra ett par tidsinställda inlägg..
Hur som helst, vi var på juldagen och middagen hos Grahams föräldrar på kvällen. Där var det livat värre, med en hel del barn och massor av vuxna. Det bjöds på traditionell kalkonmiddag (andra gången på två dagar=tjatigt!!)
Detta var definitivt det som jag trodde skulle vara jobbigaste med mitt år här, att fira jul med en familj som inte är "min" familj. Jag ska inte säga att när jag satt i kyrkan på fredagkvällen att jag inte längtade hem eller när jag såg min fina familj på skype så fint uppklädda på julafton. Men jag kände mig aldrig obekväm att fira jul med denna familjen. Dom har gett mig så många fina paket, en fin julstrumpa och verkligen fått mig att känna mig ännu mer som en del av deras familj. Jag är glad för att det har gått i ett hela helgen för då har man inte riktigt hunnit stanna upp och tänka på att man kanske skulle vilja vara hemma hos sin egen familj. Men det här är ju en del av min familj nu också. Som Karen alltid brukar säga så skapar man sin egen familj. Blodsband hit och dit är inte så viktigt!
Juldagens morgon
På juldagens morgon så var det då dags att fira jul med Grahams sida av familjen. Klockan sju på morgonen var alla här för att "se vad tomten lagt i deras julstrumpa"! I 4 TIMMAR satt vi och öppnade paket (då var det trotts allt en ganska effektiv paket utdelning) men med 7 barn och 11 vuxna så tar det lite tid. Vi hade ett break på en halvtimme där vi åt frukost och gick på toan med annars var det effektiv tid som gällde.
min alldeles egna julstrumpa.
Barnens ena kusin
Lauren med sina två kusiner
Kida önskar God Jul
Lauren fick nya rosa glittriga skor..
Malcolm med sin nya halsduk
Lauren i sin nya lila jacka
När mina barn var små så gav deras farbror dom en leksakstrumpet och några mer leksaksinstrument, på den tiden hade inte deras farbror barn men denna julen var det alltså time for pay back för Karen och Graham så dom köpe leksaksinstrumment till dom... Var sådär uppskattat av oss alla eftersom att dom har blåst i dom konstant sedan i söndags...
Jag öppnar paket från pappa
Malcolm vilar.
"Min" soffa med alla pressenter..
Dom goda chokladdoppade jordgubbarna jag fick av pappa..
Efter att vi var klara med alla paket vid tolv tiden så var det bara dags att göra sig iordning för julmiddag hos Grahams föräldrar. Det tar jag dock i ett eget inlägg så att detta slipper bli så långt.
Julafton hos Karens bror
Äntligen har jag en minut över till att uppdatera bloggen. Barnens kusiner är här från Ukraina och det går i ett hela tiden.
På julaftonsmorgon den 24 december började det med ett skypesamtal med familjen hemma. Det var mitt i Kalle Anka och när jag såg min fina familj och mormor på skype så insåg jag att detta var den bästa julklapp jag kunde få! att få höra mormors röst igen var jätte kul eftersom att jag inte har pratat med henne på tio månader!
Efter att ha pratat klart med dom var det bara gå ut och göra sig iordning för att sedan börja bege oss mot helgens första julfirande och julbord. Vi åkte till Auburn som ligger cirka 40 min från oss där bor nämligen Karens bror och hans familj. Vi spelade guitarr hero, åt mat och lekte med julklapparna barnen bytte med varandra.
När vi kom hem från Karens bror ville jag gå på midnattsmässan och Graham erbjöd sig att följa med, vilket jag uppskattade jätte mycket. Hemma i Karlstad brukar det vara Ullis som brukar dra med mig på midnattsmässan och eftersom att jag annars aldrig går i kyrkan kan jag tycka det är kul att gå en gång om året när det är så himmla fint med alla levande ljusen och alltihopa.
På den midnattsmässan vi var på, jag och Graham så gav dom alla ett ljus när man kom in och i mitten av cermonin så släckte dom ner hela kyrkan och gick runt och tände våra stearinljus. Det var väldigt fint och där jag stod i mörkret med mitt ljus tänkte jag på alla som på ett eller annat sätt har lämnat oss detta året, mitt ljus brann för dom denna julen och vart dom än är så hoppas jag att dom har det bra.
Merry XMAS Dad
Slutet gott allting gott.
To: Jessica From: pappa
Merry XMAS mum
Detta med utomhusbelysning har gått lite överstyr för ganska många här i USA. Deta är några bilder jag tog när jag var ute och körde i delar av området samt på lite andra ställen här i Sacramento. Jag vet, man kan bli tveksam om man har kommit till Vegas eller om man trotts allt åker runt i finhooden.
Det här huset var helt sjukt, dom hade musik som spelade dygnet runt ute i trädgården. Dom gjorde även en så kallad toy drive där man lämnade julklappar till barn som behövde dom bättre.
Imorgon är det julafton, huset har varit fullt i folk hela kvällen och vi är för tillfället 15 personer utplacerade lite varstans i huset. Imorgon åker vi till karens bror och firar jul för att sen fir apå stort här hemma med Grahams familj på söndagen.
Jag ska lägga mig nu, hoppas nämligen kunna få skypa med min mormor imorgon!
En fot i vardera värld
Jag tror ingen har ungått att det är dagen före julafton. Lauren och Malcolm har räknat ner under hela december i form av chokladkalendrar samt deras eviga prat om deras morbror som ska komma från Ukraina med familj. Det sista jag har gjort inför denna julen är att räkna ner. Detta har för mig helt klart varit den tyngsta perioden under mitt år som aupair.
Imorse kom jag på mig själv att tänka att det kanske bara vore lättare om jag sov mig igenom hela julen. Jag kom fram till att det vore perfekt att vakna upp den 27 december och inse att detta var över.
För som så mycket annat detta året så firas även jul hemma i Karlstad trotts att jag inte är hemma. Om det vore så lätt att man bara kunde trycka på en paus knapp när jag lämnade planet från stockholm den 14 februari och trycka på play igen den 28 februari 2012, men så funkar ju tyvärr inte livet.
Senast jag grät av hemlängtan var i påskas och igår rullade tårarna igen och har gjort till och från sedan dess. Detta året har jag varit tvungen att växa enormt som människa, förebild och person. Även ifall jag har bott hemifrån förut så har mamma och pappa varit min punkt, dit jag kommer när jag vill vara ett barn. Jag vill leta påskägg i skogen bakom huset, jag vill vara med och hugga julgranen i Högberg, jag vill vara med och baka och planera alla inköp för julbordet, jag vill vara med när pappa halvt hysteriskt morgonen den 24 inser att han haar ansvar för maten plus att han knappt köpt en julklapp ännu, jag vill höra Madde 18 år gammal säga att hon än en gång fått flest julklappar och ha min "soffa" att lägga paketen på ytterligare ett år. Men som jag konstaterade tidigare så kan man tyvärr inte trycka på play eller pausa livet i Sverige bara för att jag är här.
Detta året står jag med en fot i vuxenlivet och en fot där jag fortfarande ska vara ett barn. Jag blir så besviken på mig själv när jag tycker så synd om mig själv, för det är inte synd om mig någonstans! Jag har en frisk familj hemma, jag har en underbar "ny" familj, jag har mat på bordet, tak över huvudet och har sett många platser som folk bara kan drömma om. Men så kollar jag på paketet som mamma har skickat och inser att det ligger inte dom där produkterna jag önskade mig eller dom där kläderna jag hade skickat till Madde att jag ville ha och känner att "barnet" i mig blir så besviket. Samtidigt som den "vuxna" Jessica är glad över att överhuvudtaget få ett paket skickat ända från Sverige.
Men julen kommer till Sverige även ifall jag inte är där och likadant kommer den till Sacramento även ifall vi firar den en dag senare. Så jag försöker göra det bästa möjliga, försöker undervika att prata med folk hemma och koncentrera mig på barnen här. Om det är ett vinnande koncept eller inte det vet jag ännu inte, men jag antar att det är det som gör att jag fortfarande står med en fot i vuxenlivet och en fot där jag bara vill vara ett barn.
22/12/2011
Idag händer det inte mkt, snarare ingenting alls. Vi har heltäckningsmattor i delar av vårat hus och en kille är här idag för att tvätta dom. Det blir inte riktigt så grisigt med heltäckningsmattor som jag trodde ibörjan. Denna kille brukar bara vara här 3-4 gånger om året. Men iaf, detta innebär att barnen varken kan sitta vid tv:n, ha kompisar hemma, vara på sina rum eller ja något annat... Vi har alltså slagit läger i mitt rum och jag tackar gud eller apple för att dom har uppfunnit Ipaden och Iphonen!
Knäpptyst är det trotts att hon sitter två cm från mig! Lite sugen på att baka bullar så tror det får bli dagens projekt!
Den eviga nyårsklänningen
Detta med den perfekta nyårsklänningen är alltid ett problem varenda jäkla år. I år ser dock kandidaten ut såhär:
Kanske inte vidare nyår över den, men är så trött på mig själv och alla dessa nyårsklänningar. Förra året köpte jag en klänning och gissa hur många gånger jag har användt den, Just det hela EN gång!
inte min dag idag
Jag är så trött, så trött på att varenda gång man behöver någon så vänder dom ryggen till!
Med ett leende somnar jag ikväll trotts en hård dag
Jag försöker lägga in så mycket bilder jag kan i den här bloggen. Men ibland är det saker jag vill berätta för er istället för att visa. Ikväll var Graham och karen bort bjudna på julmingel (man måste ju bara älska USA för att det är minnsan inget konstigt med att lägga julmingel en måndag, varför ska Europer vara så låsta till att allt måste göras på fredagar och lördagar) hur som helst skulle både Lauren och Maigrie följa med och då undrade dom om jag ville följa med också.
Jag var lite halvtveksam till en början då jag har haft en allmänt jobbig dag med yngsta pojken. Jag insåg ganska snart att det var lättare att följa med föräldrarna än att stanna hemma så jag hoppade snabbt i jeansen och en finare tröja och sen var vi påväg.
Oftast brukar jag känna mig som ett plåster på Karen kvällar som denna. Karen pressenterar mig alltid och bjuder gärna in mig i samtalet men ni vet hur det är, det brukar vara svårt att veta vad man ska prata med folk om som är så mycket äldre. Idag var det dock annorlunda, jag tror att det dels handlar om att jag kände mig väldigt bekväm i sällskapet, men en stor del av det handlade om ett genuint intresse för de äldre och tänk vad man lärde sig.
Hur kan jag alla år ha suttit och lyssnat på samma skitsnack som disskuteras på varje förfest? Även ifall detta inte var en förfest satt jag i en och en halv timme och pratad mynt med värdmannens pappa. Han berättade allt, att han tyckte att dom finaste pengarna kom från Afrika.
Att hans äldsta mynt var 300 år före kristus gamalt. Hur den amerikanska dollarn har utformat sig under åren, vad han tyckte om Euron och EU och varför han tyckte det var bra att england fortfarande har pund och inte Euro, hur han hittade mynt och vad som var värdefullt?!!
Jag var ganska glad att jag hade sett Dear John innan denna filmen för då hade man lite koll på läget. Det var länge sedan jag hade så trevligt och jag uppskattade äldre så mycket när jag kom hem och pratade med Karen så är det enda hon säger, Jessica vad kul det kändes att se att du var så passionerad och intresserad av ett ämne och att du satt och hade en vuxendisskusion.
Nu kommer en del här att tänka, ja men vaddå hade hon inte hat en riktigt disskusion om något innan hon var 21 år gammal. Jo klart jag har men efter ikväll ska ajg tänka att Jessica du är ensam här och du kommer inte lära känna någon elelr ha mer intressanta diskussioner med äldre om du inte tar för dig.
Innan jag gick in till mig idag gick jag förbi Karen och Grahams kontor och tackade för att dom hade tagit med mig ikväll. För tacksam är vad jag var, tacksam över att ha haft en trevlig kväll med mina underbara värdföräldrar, att jag har lärt mig mer om mynt och att ajg träffade en väldigt trevlig farbror!
Six flags
Ända sedan jag kom till USA i våras har jag och Alise pratat om att åka till Six flags. Det ligger påvägen till San Francisco och tar 45 minuter att åka dit och trotts att det är så nära har vi inte fått tummen ur att åka förän nu. I lördags gjorde vi dock slga i saken och åkte dit tillsammans med Alises två killkompisar. Jag har velat åka till Six flags innan jag åker hem och jag är glad att jag gjorde det trotts att höjdpunkten för min del under dagen var delfinshowen.
Sen två år tillbaka har jag blivit otroligt känslig för karuseller som snurrar runt och självklart var 3 av de 4 berg och dalbanorna karuseller som snurrade runt.
Jag ahde dock en jätte trevlig dag och kväll. När det mörknade tände dom julgranen och hela parken lystes upp med massor av julbelysning. Lite julstämning har med andra ord infunnit sig!
Dom hade även djur i parken
Alise
Gänget
Julgranen
Detta kortet var det enda som var något att ha under hela showen, min reaktionsförmåga var nog inte den allra bästa.
Ny mössa=varma öron
Såhär glad är jag över min nya mössa, den kostade bara 7 dollar så det fick bli både en vit och en grå.
Nu slipper jag att frysa om mina öron när jag sitter på laurens vattenpoloträningar
Malcolms juluppvisning
Det blev inget fabulous40 för min del. Det visade sig att föräldrarna hade dubbel bokat sig lite och vi hade en bil kort så jag tog med mig Lauren och gick på Malcolms juluppvisning. Vi hade väll sådär roligt med tanke på bildernar under. Detta var min andra juluppvisning för veckan och tro mig jag tror jag kan hela hanukkah song utan och innan.
Bästa sätt att underhålla ett barn är helt klart mobilspel!!
Jag råkade bränna fingret här om dagen när vi bakade..
Söta Malcolm
På återseende min blonda virvelvind!
Många har alltid sagt att det svåraste med aupair året är att säga hejdå till folk hela tiden. Jag är inte jätte nära någon av de andra aupairerna och visst tyckte jag det var lite jobbigt när en tjej som hette Vanessa åkte hem, men annars har jag inte varit med om det så mkt. Många av oss aupairer kommer och åker samtidigt så det har funkat ganska bra i vårat område.
Men idag skulle jag säga hejdå till en person som har gjort min resa här i USA så underbar. Tanken från första början när jag kom som aupair var att jag skulle vara här tills efter sommaren och sen skulle jag åka hem, i augusti började skolan och då var tanken att jag bara skulle vara här till oktober sen skulle jag åka hem. Men nu sitter jag här med en vecka kvar till jul och har snart full följt mitt år här i USA.
Handen på hjärtat hade det inte varit möjligt om jag inte hade haft den här tjejen vid min sida. Jag har aldrig kännt mig mer välkommen i ett sällskap än jag gör när jag är med henne. Hon frågar alltid om jag vill följa med på allt hon gör, vare sig det är avskedsfest för arbetskompisarna eller julbord på IKEA med hennes familj. Hon visar alltid sådan stor omtanke och värme. Hon är en vän som jag önskar alla hade. Hon bryr sig så mycket om sina vänner och familj på ett sådant underbart sätt. Varje gång jag har spenderat tid med henne så tänker jag är det såhär underbart livet ska vara?! Hon fått mig att inse så många saker detta året och hon sprider sådan energi. Trotts att hon är gift med en helt underbar man så har dom aldrig någonsin fått mig att känna mig påträngande, jag får vara ett litet plåster på dom och följa med dom på massa roligheter.
Nu ska den underbara tjejen och den underbara mannen åka hem, men vet ni vad det bästa är?!! Hem är SVERIGE!!! När jag kommer hem till Sverige om två månader så har jag paxat platsen på deras soffa, jag ska ta anställning som deras lilla asisstent så jag kan följa med dom överallt. Då kan jag smitas av all den energi som min blonda virvelvind avger.
Tack fina, snälla, underbara, bästa Johanna för att du har gjort mig så stark och framförallt tack för att du har gjort den här hösten så minnesvärd och otroligt roligt. När jag i framtiden kommer blicka tillbaka från mitt år i USA så kommer jag minnas dig och allt vi gjort!
2011 12 13
Jag har precis slutat jobba och förbereder mig för imorgon då jag kommer få min dödsdom! Håll tummarna alla där ute, bära eller brista är det som gäller nu!:)
Imorgon ska jag förövrigt hänga med Johanna och Joe. Vi ska gå på fabulous40, som är en gata fyld med massor av juldekorationer (så mamma titta in på torsdag så ska jag visa dig detta med juldekorationer). Jag var nyss inne på min bank och kollade min ekonomiska situation och jag kan säga som så att en fin julklapp från jessica till jessica ska inhandlas innan den närmsta veckan!:)
xoxo
Ge mig lussekatter....
Idag skulle jag göra mkt för att äta en sån här:
Johannas birthday party
Igår var det då dags för mitt lilla fina kollektiv att ses igen!:) Johannas birthday party stod på schemat och som vanligt var det ytterst trevligt med skattjakt och vin samt underbart sällskap!
Johanna öppnade packet
En del av skattjakten, piggyback ride..
Safety pin!
Underbara, fina Johanna!
Jag, Johanna och Shanell på Badlands!
Johanna och Joe
Det spårade väll ur lite kan man väll säga efter att vi provat en ny Smirnoff och fått solglasögon av killen som serverade oss..
Eric, Shanell, Johanna och Joe!
Perfekt avslut på en perfekt helg. Nu är det två finals som väntar nästa vecka, sen mina vänner kommer jag ha hur mkt tid som helst!
Julbord på IKEA
I fredags efter jobbet så satte jag mig i bilen för att åka till IKEA. Johannas familj skulle dit och äta julbord och hon frågade om jag ville följa med. Hade jag inga julkänslor innan dess så hade jag det definitivt nu, jag saknade dock lussekatter men annars var allt perfekt. Jag vet inte riktigt när det var jag åt "riktig" ost senast!
Maten var mkt godare än den ser ut. Julskinkan kanske inte var så mkt att hänga i granen, men lingonsylten och laxen var det godaste på länge!!
Jag är så glad att jag har träffat Johanna och att hon frågar om jag vill följa med på saker hela tiden. Hon bjuder in mig till allt hon gör och hon och Joe är så snälla hela tiden. Även ifall jag är det tredjehjulet så visar dom aldrig att jag trönger mig på eller något!
Christmas party
I torsdags direkt efter Laurens vattenpoloträning så åkte jag hem till Alexandra där hon hade anordnat christmas party. Det gick ut på att vi lekte lekar och bara umgicks. Hur mysigt som helst!! Det är alltid lika roligt att göra sådana här grejer när Alexandra och Johanna har ordnat det, allting är välplanerat med massor av leker. Det är så enkelt att lära känna dom andra som är med om man leker lekar när man blir ihop parade i olika lag.
Vi gjorde en lek som gick ut på att man blev uppdelad i grupper och sen skulle man göra om en julsång. Eller man skulle inte byta ut några ord, man kunde bara välja att exempelvis rappa sången eller göra något annat med den.
Fina Johanna
Nästa lek gick ut på att alla hade köpt en julklapp för 10-15 dollar som man la under en gran. Sen delade man ut ett numer till var och en och den som hade numer 1 fick börja ta en klapp och öppna den. Numer 2 kunde sedan välja att antingen ta en ny klapp under granen och öppna den eller så fick den stjäla numer 1´s packet.
I ett av packeten var det rymdglass... Smakade typ som maräng..
Alexandra
Hela gänget samlat.
En helt underbar kväll som tyvärr gick alldeles för fort, dock kommer jag träffa de flesta av dom idag då vi ska gåut och dansa ikväll.
Over the top
Har ju lovat lilla mamsen att ta lite bilder på de hysteriska juldekorationerna som pågår i mitt område för tillfället. Det är minnsan lovande tider för företag som sätter upp ute belysningar... Japp pappa, det är nya tider nu. Senaste nytt från USA är att man anställer folk som kommer med stora lastbilar (som förövrigt tar upp hela våran smala lilla gata) sen har dom sådana där häftiga kranar som dom åker upp och ner med (jag menar stege och gräsklippare undrar jag om många i detta område vet vad det är) så att dom kan sätta belysning högt upp på husen.
Tyvärr har jag inte riktigt tid med att visa er utebelysning från området men så fort jag har tid ska jag knäppa lite kort eftersom att det i många fall är helt hysteriskt.
Visar er iaf en bild som min vän har tagit här om dagen när hon var ute och körde..
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, jag menar tröttnar man aldrig? Får man inte nog?! Jag har själv inte sett något så extremt med det är väldigt många som köper dörrkransar och hänger framme på bilen som den här bilen har:
Idag såg jag dock en bil som hade denna utsmyckningen:
Hur mycket jag än älskar julen kan ajg inte säga att detta är snyggt, det är för mkt och bara (ursäkta ordspråket) förjävligt fult.
Välkommen till hotell Jessica
Jag har fått ytterligare en inneboende i mitt rum, näst på tur står väll Lauren att flytta in. Skönt att man har ett privat liv, eller inte...
Väck mig på onsdag då allt är över...
När det är stressigt i mitt liv har jag alltid en tendens att lägga prioritering på fler saker. Som t.ex nu. Jag bloggar istället för att plugga?! Jag har lite kaos i mitt liv denna helgen och ibörjan av nästa vecka. Imorgon är det christmas party hos Alexandra, på fredag är det julbord på Ikea, på lördag är det tidigt födelsedags firande av Johanna, på tisdag är det final i visual merchandising och på onsdagen är det final i Ekonomin. Att inte glömma är LCC-mötet på söndag och hade det inte varit så att jag redan missat två möten så hade jag antagligen tagit en rain check på denna, men nu kan jag bara glömma den idén...
Mellan detta ska jag beställa julklappar till barnen, fixa en överraskning till Johanna och Joe, betala min Las vegas resa och försöka att plugga så mkt jag kan samt jobba.
Glöm allt jag någonsin har sagt om att det är så bra att ha fullt upp om dagarna för då får man mycket gjort! Jag behöver något lugnande och en dusch. Istället är det en väckarklocka som ringer om ett par timmar och en fullspäckad dag som väntar imorgon..
kvällens sällskap:
Besök i finhooden
I finhooden under eftermiddagen har det sett ut så här:
Ansökan är gjord
Jag har gjort det, jag har ansökt om att flyga hem i början av mars. Det känns så konstigt att ha ett datum på när jag ska sätta fötterna på svensk mark igen. Kan ni förstå att jag snart har varit i USA ett helt år.
Utan dig min fina, fina vän hade jag inte klarat detta!
Allt är nästan bestämmt
Nu har det varit rörigt ett par dagar, inte i bloggen men i huvudet på bloggaren som har den här bloggen. Ett telefonsamtal till pappa där jag pratade och han skrev (han hade ingen mikrofon) så har jag nu bestämmt vart ifrån jag ska flyga, vilket datum men framförallt ATT jag ska flyga hem. De som känner mig närmast vet att efter det beslutet jag fattade i bloggen har jag varit ytterst osäker på om jag ska åka hem. Trotts att Karen erbjöd sig att betala min flygbiljett fram och tillbaka när högskoleprovet är så insåg jag förra veckan när jag skypade med Ulrika att det är dags, det är dags att prova på nya utmaningar och dags att ta tag i mitt liv. Jag har haft en underbar tid här men nu är det dags att gå vidare.
Ikväll skickar jag inte papprena till Cultural Care om flygbiljetter hem och hoppas att jag kan få en biljett hem i början på mars. Innan dess fortsätter jag att leva mitt underbara liv här!
myskvällar med Pippi Långstrump väntar.
Vi har infört en väldigt mysig sak när barnen ska sova och det är att vi läser tillsammans en halvtimme varje kväll innan det är dags att släcka lampan. Ikväll väntade jag som vanligt på att barnen skulle göra sig iordning och eftersom att det var min tur att välja bok gick jag ner till Karen för att fråga om dom hade Pippi Långstrump.
Vi har otroligt mycket böcker i denna familj och dom små barnen läser otroligt mycket och svåra böcker för att vara i den åldern dom är så därför har vi alltså inte haft denna "traditionen" tidigare.
Hur som helst, Pippi Långstrump var vi på. Jag vet att var och varannan person vet vem pippi longstocking är men ändå kan jag inte låta bli att bli lite stolt när min värdmamma mer än väll känner igen namnet på boken och vet vem förtfattaren är. Stolt över att bo i Sverige och trotts det "lilla" land det än är så har vi Astrid Lindgren, IKEA och HM (sen har vi självklart massa annat).
När min fashn lärare sa att IKEA var antagligen det smartaste företag som någonsin funnits i USA sträckte jag lite på ryggen och samma sak göra jag antagligen imorgon när jag ska ut och leta efter Laurens julklapp. Vad det blir? Böcker om pippi långstrump. Det finns några skyldigheter man som barnvakt ska lära sina barn och en av dessa är Pippi. Pippi som är så stark så hon kan bära en hel häst, tack Astrid Lindgren vart i himmlen du än är. Våra läskvällar kommer bli komplett med Pippi, finns barnen i Bullerbyn på engelska också? ellermåste jag lära Lauren lite mer svenska så vi kan önska oss dom böckerna i julklapp av mamma och pappa i Sverige?
Inte varje dag katten skaffar sig egen säng...
NÄMDE JAG ATT HELA DEN HÄR KATTEN GREJEN HAR GÅTT ÖVER STYR?!!!!
Misty har nu tagit sig friheten att gå och gömma sig i mitt rum när jag ska sova bara för att få sova med mig... Det börjar med att hon ligger vid mina fötterna och när jag vaknar igen har jag hela henne i ansiktet. Detta måste få ett slut om jag ska kunna sova ordentligt vilket jag behöver.. När jag vaknar med henne i ansiktet kastar jag ut henne ur mitt rum men då står hon utanför och mjauar istället och så hjärtlös är jag inte, tro det eller ej. Så självklart kommer hon in igen...