Att man aldrig lär sig
Kommentarer - 0 st. | Kategori - Allmänt | Daterat - 2011-06-09 » 17:43:34
Igår flöt jobbet på oerhört bra, ni vet sådär bra så man nästan går och väntar på att något ska hända...Eftersom att barnen har olika avslutningar under kvällstid så har det blivit många sena kvällar denna veckan och igår var inget undantag. Barnen skötte sig utmärkt och äldsta sonen i familjen erbjöd sig att göra middag då deras föräldrar var borta och jag var iväg med Lauren på simträning.
Allt gick alltså mer än perfekt, när jag kommer hem med Lauren vid 7-tiden så var middagen i fullgång med att färdigställas men det var ingen i köket. Jag hör Malcolm skrika från övervåningen och kommer ner tillsammans med våran hund. Hunden i sig hade ett stor hål på ryggen. Det blödde inte men djupt som bara den var det. Efter att ha stoppat barnen i säng och inväntat deras mamma så var det bara att stoppa in hunden i bilen för att åka till vetrinären och sy ihop allt. Det gick utmärkt och hunden mår bra, men han tycker så synd om sig själv så jag blir alldeles tokig. Han kan inte gå i trappor eftersom att hans skärm runt huvudet är alldeles för stor m.m.
Jag vet inte vad som är bäst: barn som sköter sig och en natt på djursjukhuset eller barn som inte sköter sig och vansinnigt många disskusioner. Tror jag tar det första då det verkar som att alla Sacramentos snyggaste killar jobbar på djursjukhus, otippat jag vet!! Men vad fasen varför inte, krogen har jag hört är inte det bästa sättet för att hitta vettiga killar.
