Korten på min spegel
På spegeln i mitt rum hänger bilder på dom personerna som står mig absolut närmast, jag saknar bara en bild på en av mina bästa vänner men annars är collaget komplett.
När jag flyttade ner till Lund så hade jag inte med mig en enda sak hemifrån och för mig blev det under det året viktigt att ha kort och saker med mig hemifrån Karlstad för att känna någon slags trygghet. Till USA tog jag inte med mig en enda sak hemifrån jag tog dock med mig datautskrivna kort. Jag kommer aldrig glömma mina vänner eller min familj hemma, men jag tycker om att titta på dom varje dag. Detta är anledningen till att jag har hängt upp dom på spegeln för på så vis så ger dom mig energi varje dag jag vaknar och tittar mig själv in i spegeln. Hur töntingt det än låter så känns det som att dom är med mig här och nu på andra sidan jordklotet.
I helgen har Madde sitt 18 års kalas för sina tjej kompisar och Ulrika är i Karlstad. Jag behöver nog inte ens påpeka hur mycket jag skulle vilja vara där denna helgen. När jag skypade med Ulrika och pappa och Ulrika frågade om dom inte kunde gå ut och äta m.m så var jag avundsjuk. Inte på maten dom skulle äta utan mer på själva iden att gå ut och äta med mamma, pappa, Ulrika och Madde sitta och småsnacka m.m. Så klart vill jag vara med min familj alla andra dagar också och inte bara under denna helgen, men just en helg som denna längtar jag lite extra tills vi allihopa är samlade igen. Tills dess tittar jag på korten i min spegel och suger all energi jag kan få ur dom.
