Men nu skulle jag ju uppdatera er om campingen och inte sitta och skriva en massa annat. Det var allt annat från vad jag är van vid även ifall jag inte kan skryta om ett värst brett campingregister. Hur som, campingen vi var på låg uppe i begen vilkte innebar ingen täckning på varesig mobiltelefoner eller internet. Duschar fanns en halvtimme med bil från själva campingen så ni förstår att jag njöt som bara den idag när jag tog min första dusch sedan i fredags, UNDERBART var bara förnamnet. Men jag vet inte, det har ju trotts allt sin charm det här med att campa så det var inte förän när jag kom tillbaka till vårat hus och tittade mig i spegeln för första gången på fyra dagar som jag insåg att det var tur att vi åkte raka vägen hem från campingplatsen.

Annars under helgen har vi bara ridit, tagit det lugnt, padlat kajak och njutit av naturen. Jag är så glad att jag följde med även ifall jag nu sitter med ett läxberg högre än mitt huvud så var det värt varenda sekund, vi får väll dock se vad testresultatena på dom två test som kommer denna veckan säger om saken.. Men det behöver jag inte riktigt oroa mig för ännu, det tar vi på fredag!

Nu ska jag ta tag i det läxberg som väntar och sedan väntar sängen. Imorgon har jag paower pointpresentation i mode och sedan är det bara hem och tagga för ekonomi prov på onsdag. Hoppas turen är på min sida denna veckan!

Idag välkomnar jag mitt nya liv! Efter en alldeles underbar sommar med mat och härligheter är det bara dags att inse att om jag vill fortsätta komma i mina kläder så är det dags att göra en drastisk återgärd! 4 veckor kör vi och enligt en godvän som ska kunna detta med träning så handlar allt om motivation! Och motivation det hoppas jag att jag har mer än någonsin!

Här om dagen så pratade jag med henne igen och vet ni vad tjejen har gjort??!!! Jo hon har kommit in på skolan hon ville läsa i England!! Förstår ni hur stolt jag är!! Tänk när vi satt där dag och natt bokstavligtalat och kämpade med alla dessa kurser och tjejen gjorde det!!! Hon släppte inte sitt mål och sina drömmar när det var som jobbigast! Hon tog sig igenom det och nu mina vänner så är hon alltså påväg till England. Jag blev så stolt och inspirerad. Hon visar att inget mål är för stort för att uppnå!!!

Detta med campingen är alltså en otroligt stor och häftig sak. Jag ser fram emot detta med lite skräckblandad förtjusning. Att sova i tält är inte riktigt min sak och detta med camping är väll heller kanske inte riktigt min sak, men å andra sidan måste man ju prova. Det kanske är helt fantastiskt att campa här. När jag tänker camping tänker jag det här:

Men vem vet det kanske är såhär underbart om jag har tur:

hur som kommer jag inte få veta om det är underbart eller ej om jag inte provar! Imorgon går barnen som vanligt till skolan medans jag och Karen hämta upp hästarna och sedan beger oss upp mot bergen. Håll nu tummarna för att jag inte blir uppäten av en björn eller att jag bränner mig på lägerelden. Min värdpappa kom med en flaska sprit förut och sa att nu skulle tom jag överleva campandet. Jag är back in business på måndag igen och önskar er alla en trevlig helg!!

P.s min första inlämning i ekonomin är gjord och alla rätt var resultatet. Om det går i det här tempot kanske jag får godkännt och lite mer i ekonomin. Vem hade trott det för ett halvår sedan innan jag kom till USA?!!. D.s

Här kommer andra delen av alla de bilder vi tog under våran resa genom USA

Jag är på allmänt tråk-humör idag och känner inte för att göra många knop. Dock har ajg en eftermiddag full med jobb. 20 sidor text som ska läsas till morgonens föreläsning och två barn som jag ska försöka tvinga göra sina läxor. Välkommen tillbaka måndag!!

Resten av bilderna får ni senare idag, nu måste jag återgå till mitt pluggande, ingen rast inte ro eller hur är det man brukar säga?

I måndags när jag började skolan så hade min ekonomi lärare helt plötsligt bestämmt sig för att man behövde en matte behörighet på hennes lektioner, något som det inte stod något om när man sökte. Vi hemma i Sverige har ju inte alls samma betygsystem som här så jag hade ingen aning om vilka klasser hon krävde. Jag vet att jag har den behörigheten som hon önskade, men mitt problem var som sagt att vi inte hade hennes betygssystem. Jag var alltså inte behörig för attläsa klassen. När jag sedan gick till studievägledarna på skolan sa dom åt mig att göra ett matte test och sen var jag tvungen att skriva ett personligt brev till rektorn på skolan om varför jag ville att dom skulle anta mig. Jag blev så arg och ledsen på hela situationen så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Efter ekonomin hade jag min engelska lektion och den är väll inte jätte kul, men tror dock att den kommer att vara väldigt lärorik och bra att ha i ekonomin då vi skriver otroligt mycket uppsatser!

När jag kom hem på måndags kvällen pratade jag med min värdmamma om vad som hänt med ekonomin och hon sa åt mig att jag skulle gå till lärarens rum på tisdagen och puscha för att komma in. Eftersom att jag hade lektion i fashion på tisdagen så ansåg jag att det inte skulle skada att gå till ekonomi läraren eftersom att jag ändå var på skolan och skam den som ger sig! Jag lyckades på något snett vänster få henne att godkänna mina svenska betyg sålänge hon fick se betygskriterierna på varje klass. Så idag godkände hon mig! Jag är behörig att läsa ekonomin och det är jätte kul!!

Min tredje klass är fashion, det handlar om visual merchandising och det är verkligen jätte kul! En hel klass med tjejer i min ålder och två super feminina killar till lärare som är helt underbara. Denna kurs går ut på att lära sig att bygga skyltfönster, hur man bygger upp en musik och allt som hör till för att få kunden att köpa så mycket som möjligt. Vi ska helt enkelt bli dom perfekta " silent selling" personerna någonsin. Denna kursen ser jag fram till otroligt mycket..

Nu kommerdock problemet, en av kurserna ska bort. Tre ska bli två. Jag tror jag kommer ta mig vatten överhuvudet om jag tar alla tre kurserna då det är en hel del att göra i både ekonomin och engelska,men å andra sidan är bara fashion klassen till i mitten av oktober, så kanske jag kan stå ut.. Ett beslut ska fattas innan fredag!

Måste ge den som har läst allt detta otroligt mycket beröm. Kan ha varit det mest onödiga inlägg genom tiderna, men detta är min vardag och för att inte snacka om att barnen är tillbaka i skolan. Det värsta detta året trodde jag skulle bli sommaren och även ifall det varit jobbigt vissa stunder med att ha barnen hemma hela tiden så har det haft sina stunder också. det är otroligt skönt att vara tillbaka i rutiner igen och att börja skolan och träffa folk i min egen ålder är helt underbart!!

Nu blir det ett avsnitt av sex and the city innan sängen. Imorgon väntar jobb på morgonen och sen skola!!

Avslutar med en bild på mig nere vid floden och säger Godmorgon Sverige!!

Jag skulle nog njutit värre än någonsin om det faktist inte var så att imorgon börjar jag också skolan.

En arrogant värsting till stjärnadvokat, Julian Mantle, bränner ljuset i båda ändar och får en hjärtinfarkt i rättssalen. Tre år senare dyker han upp igen, totalt förändrad. Från att ha varit femtiotre år och sett ut som sjuttio är han nu tre år äldre, men ser ut som trettiofem. Under sin frånvaro har han nämligen vistats i en liten bergsby i Himalaya tillsammans med "the Sagers of Sivana". Dessa visa män (och kvinnor) är ett gammalt folk som känner till hemligheten med ett upplyst, lyckligt, framgångsrikt liv. Under en lång natt berättar han om sitt nya liv och om nyckeln till upplysning för vännen och kollegan John.

Munken som sålde sin Ferrari är en fängslande och underhållande skildring av en yttre och inre resa, där österländsk mystik möter det västerländska framgångstänkandet. Lättläst som en roman är denna bok som lovordas av bland andra Paolo Coelho (författare till Alkemisten): "The Monk Who Sold His Ferrari is a captivating story that teaches as it delights."

Vi var väll en sådär 14-15 år gammla och befann oss på språkresa till England när denna bilden togs. Nu när jag skriver detta tror jag att det är dags att vi gör en återresa till den där underbar staden ja alltså inte Isle of Wight, utan mer London. London känns som att där skulle vi passa perfekt nu. Hon och jag!

Update: Det blev tyst, antar att det var någon som tröttnade på mjauandet innan jag kunde bestämma vad jag skulle göra. Ska bli intressant och se om katten lever imorgon, ikväll är jag för trött för att bry mig..